Taklyft och takhöjning på villa i Bredäng, Mälarhöjden

Ett taklyft och en takhöjning genomfördes på en villa i Bredäng, Mälarhöjden för att skapa ett fullt användbart övre plan med bättre takhöjd, rakare väggliv och mer dagsljus. Det befintliga yttertaket hade låg resning och gav stora ytor med begränsad ståhöjd, vilket gjorde övervåningen svår att nyttja som permanent boyta. Arbetet omfattade rivning av det gamla taket, höjning av vägglivet, ny takkonstruktion, tilläggsisolering samt färdigställande av klimatskalet.

Så genomfördes taklyftet på villan i Bredäng, Mälarhöjden

Projektet inleddes med uppmätning av befintlig stomme och kontroll av bärande vägglinjer, takstolarnas upplag samt bjälklagets riktning. Den ursprungliga takkonstruktionen bestod av ett lågt sadeltak med begränsad invändig höjd vid takfot och snedtak. För att få ett bättre planutnyttjande höjdes ytterväggslinjen med 640 mm runt den del av huset där övervåningen skulle användas som bostadsdel. Det gamla taktäckningsmaterialet demonterades först, därefter lyftes råspont och befintliga takstolar ned i etapper för att huset inte skulle stå öppet längre än nödvändigt.

Förstärkning av stomme och nytt väggliv

Innan den nya takresningen byggdes upp förstärktes den bärande konstruktionen med nya limträbalkar över öppningar där lasten behövde fördelas om. Ett nytt väggliv byggdes i konstruktionsvirke 45 x 195 mm, förankrat mot befintligt bjälklag med förankringsjärn och genomgående infästningar där underlaget tillät det. Vindskyddsskivor monterades utvändigt för att styva upp konstruktionen innan nya takstolar sattes på plats. Arbetet utfördes under en torr period, men väderskydd lades ändå över öppna partier varje kväll eftersom den äldre stommen innehöll flera känsliga anslutningar runt skorsten och gavlar.

Ny takkonstruktion med bättre invändig höjd

Den nya takkonstruktionen byggdes med prefabricerade takstolar anpassade till husets bredd och den önskade invändiga takhöjden. Taklutningen justerades för att ge ett mer användbart snedtak utan att takvolymen blev onödigt hög. Ovanpå takstolarna monterades råspont, underlagspapp och ströläkt följt av bärläkt och ny taktäckning. Vid takfoten drogs konstruktionen ut tillräckligt långt för att ge ett fungerande skydd för fasaden och för att möjliggöra luftning från takfot till nock. Luftspalten hölls fri med luftningsskivor så att isoleringen inte trycktes upp mot råsponten.

Isolering, fuktskydd och anslutningar i det nya taket

När den nya stommen var vädertät byggdes klimatskalet upp lager för lager. Taket isolerades med mineralull i två skikt till en total tjocklek på 290 mm. Invändigt monterades ångbroms med tejpade skarvar och noggrann tätning runt genomföringar, takfönster och anslutning mot murstock. Särskild omsorg lades vid mötet mellan äldre väggdel och ny takdel eftersom den punkten ofta blir känslig för luftläckage om materialen rör sig olika under årets temperaturväxlingar. Anslutningarna utfördes därför med komprimerande tätningsband och flexibla fogsystem där rörelse kunde uppstå.

Takfönster, plåtdetaljer och avvattning

Två takfönster monterades för att få in dagsljus i den nya övervåningen och för att göra de djupare delarna av planlösningen användbara. Runt öppningarna byggdes förstärkta karmväxlingar så att lasten leddes vidare utan att takstolarnas funktion påverkades. Nya plåtdetaljer monterades vid nock, fotplåt, ränndalar och skorstensbeslag. Hängrännor och stuprör anpassades till den nya takhöjden, och vattenavledningen lades upp så att avrinningspunkterna inte hamnade för nära entrésida eller gångstråk. Lösningen gav ett tydligare och torrare fasadliv efter regn.

Regelverk och färdigt resultat

Arbetet anpassades till BBR med fokus på bärförmåga, energihushållning, fuktsäkerhet och utrymningsförutsättningar för den nya våningen. Konstruktionslösningar dimensionerades enligt relevanta delar av SS-EN, och arbetsmiljön på byggplatsen följde Arbetsmiljöverkets krav för arbete på höjd och väderskyddade öppningar. När taklyftet var färdigt hade villan fått en tydligt förbättrad övervåning med större möblerbar yta, bättre ljusinsläpp och mer harmoniska rumsvolymer. Utvändigt behöll huset karaktären av sadeltakshus, men proportionerna blev jämnare och övergången mellan fasad och tak upplevdes mer genomarbetad än tidigare.